Kritiska Metaller för Klimatomställningen
Metaller och mineral är råvaror med unik betydelse för samhället och den klimatomställning vi står inför. Denna rapport sammanställer den rådande synen på det framtida behovet av metaller och mineral i vårt samhälle globalt, hur detta påverkas av klimatomställningen, hur vi kan möta dessa behov samt vad detta har för implikationer för Sverige och svensk gruvnäring.
Fram till år 2050 förväntas den globala efterfrågan på samtliga metaller och mineral inkluderade i denna rapport att växa. För många metaller kommer efterfrågan att växa kraftigt till 2050 – exempelvis förväntas efterfrågan på litium, sällsynta jordartsmetaller, grafit och indium att minst femdubblas.
Det finns många faktorer som påverkar efterfrågan av metaller, till exempel den ekonomiska utvecklingen, urbaniseringen, metallintensiteten i vår ekonomi och återvinningsgraden för att nämna några. Den viktigaste enskilda drivkraften till ökad efterfråga på många metaller fram till 2050 kommer vara klimatomställningen. De klimatteknologier som underbygger omställningen till ett hållbart samhälle, till exempel vindkraft, solkraft, elbilar & batterier, kräver alla metaller i hög grad, och ofta nya metaller som hittills inte använts i större skala. I tillägg så kommer klimatomställningen kräva en kraftigt ökad elektrifiering av samhället som i sin tur kommer kräva mer metaller, i synnerhet koppar.
Dessa så kallade energikritiska metaller inkluderar bland annat litium, kobolt, nickel, indium och sällsynta jordartsmetaller. Litium, kobolt och nickel är några av de metaller som behövs för att göra batterier till elfordon och energilagring. Indium används i vissa solceller och sällsynta jordartsmetaller används i till exempel vindkraftverk och elmotorer. För dessa metaller så kommer mer än hälften av den framtida efterfrågan att komma från klimatteknologier. Därmed kommer ambitionsnivån i klimatomställningen påverka efterfrågan kraftigt – snabbare omställning till ett nettonollsamhälle innebär högre efterfrågan av metaller.
För Europa så förväntas dessa effekter bli extra påtagliga och efterfrågan av metaller kommer växa ännu snabbare än på global basis. Anledningen till detta är att Europa har högt ställda klimatambitioner och därmed snabbare förväntas bygga ut de teknologier som kommer kräva metaller samt att vår teknologimix är något annorlunda.
För att möta detta växande behov av metaller så lyfts ofta återvinning, återanvändning och andra cirkulära metoder fram som lösningar. Vår analys visar att dessa åtgärder är mycket viktiga och kan ha en stor effekt på den framtida efterfrågan av primärmetaller, men det är långt ifrån tillräckligt för att mätta efterfrågan. För metallerna i den här rapporten så kan förbättrad återvinning som mest minska efterfrågan på primärmetaller med ca 15-26% fram till 2050.
