Denna studie beräknar klimatnyttan av svensk export. Vi finner att den redan idag är betydande och kan mer än fördubblas till 2040.

_________________________________

De svenska utsläppen av växthusgaser är bara 0,1% av totalen i världen, men Sverige måste, precis som andra länder, minska dessa till noll netto-utsläpp om FN:s klimatmål ska uppnås. Klimatlagen slog fast målet att uppnå detta se­nast 2045, och detta har blivit fokus för diskussionen om ett fossilfritt Sverige. Svenska företag har i sin tur lagt fram färd­planer mot detta mål, ofta med världsledande ambitionsnivå.

Samtidigt är utsläppen inom Sveriges gränser bara en del av Sveriges roll i den globala klimatomställningen. Det har till exempel uppmärksammats att import av varor till Sverige leder till stora växthusgasutsläpp i de länder som producerar dem.

Däremot saknas nästan helt en diskussion av motsat­sen: vilket bidrag svensk export ger till de globala klimat­målen. Det är dock en högst relevant frågeställning: mer än 70% av de 2000 miljarder kronor som svenska industriföretag omsätter årligen genereras genom export. Trots detta har det inte diskuterats vilket klimatbidrag denna export ger.

Denna studie beräknar klimatnyttan av svensk export – såvitt vi vet för första gången. Vi tar fram en metod för hur exportens globala klimatbidrag kan beräknas och uppskat­tar dess storlek, bransch för bransch. Resultaten är slåen­de: redan i dag är den produktionsrelaterade klimatnyttan av svensk export större än de kvarvarande utsläppen från inrikes transporter och jordbruket tillsammans. Fram till 2040 kan en framgångsrik omställning och utbyggnad av svensk industri mer än fördubbla detta bidrag till de globala klimatmålen. Det är därför ingen överdrift att en framgångsrik svensk exportin­dustri kan vara ett av de störstabidragen Sverige som land kan ge till den globala klimatomställningen.

Studien har utförts på uppdrag av Svenskt Näringsliv, med stöd av Vinnova, inom ramen för initiativet Klimatagendan.