Klimatnyttan av svensk gruvnäring

Den här rapporten belyser den internationella klimateffekten av svensk gruvnäring. Sveriges klimatmål kräver att svensk gruvdrift och metallframställning i likhet med resten av ekonomin minskar sina utsläpp av växthusgaser till netto noll senast 2045. En trovärdig plan för att bli ’fossilfri’ är en omistlig del av varje diskussion om svensk gruvnärings klimatpåverkan.

I tillägg till detta nationella mål är klimatet också en global fråga. På vägen till att bli fossilfri kan svensk industri bidra till en ’fossilskillnad’ genom att gå före med att tillhandahålla klimateffektiva produkter. Just svenska gruvaktörer agerar till allra största del på internationella marknader, och kan bidra bl a genom att producera malm och metaller med lägre CO2-avtryck än vad som annars skulle ske i andra länder; ta fram eldriven och effektiv utrustning som gör att gruvor världen om kan drivas med lägre klimatpåverkan; och exportera metaller och mineral som behövs för klimatomställningen.

I den härrapporten beräknar vi hur stor denna klimatnytta är. Vi uppskattar att utsläpp av 6 miljoner ton CO2 per år undviks i dag. Klimatnyttan kan också växa sig långt större: mer än 30 miljoner ton fram till 2045, genom planer för ökad produktion, mer avancerade och fossilfria processer, en ny generation gruvmaskiner, och ytterligare vidareförädling.

Klimatpåverkan är förstås bara en aspekt av gruvverksamhet. Diskussionen om framtida gruvor måste inbegripa många andra frågeställningar som den här studien inte befattar sig med, såsom ekonomiska effekter eller lokal miljöpåverkan. Vi hoppas att ytterligare insikt om påverkan på globala växthusgasutsläpp kan bli en pusselbit bland många i diskussionen.

Rapporten har tagits fram av Material Economics inom ramen för Svemins arbete med att uppdatera branschens Klimatfärdplan. Projektet är en del av och finansierat av Swedish Mining Innovation, det strategiska innovationsprogrammet för svensk gruv- och metallutvinnande industri, som är en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.